SHE IS LOST

- SATANS HELVETE !
- Svär inte är du snäll .
- Jag gör vad jag vill !
- Inte den tonen tack .
En bok flyger i golvet och svordomar växer som ogräs . Resten av klassrummet vänder blicken bakåt och någon himlar med ögonen . Erik ger en arg blick tillbaka och tar långsamt upp boken igen . Av läxpappret viker han ett flygplan och kastar det rakt i Freddes öra . Skrattet , som aldrig vill ta slut , ekar över rummet . Erik och grabbarna hinner inte planera nästa steg innan klockan visar att lektionen är slut . 
- Erik , du stannar kvar .
- Men vad fan .
Klasskompisarna har redan hunnit ut på skolgården . Förutom fotbollsgrabbarna som skrattar och pekar på Erik och lärarinnan . De ropar något sarkastiskt och springer bort från rosa gardiner och plastblommor . Grabbarna är Eriks grabbar . Erik är ledaren och grabbarna är trogna följare . Går han till vänster förljer de snällt efter . De är stadens coola killar och Erik är skolans kung .
- Hur mår du egentligen ?
- Det ska väl du skita i .
- Erik , jag menar allvar . Och var inte så spydig jämt .
På utsidan är Erik en av världens coolaste människor . T.om utseesendet är på hans sida . Det bruna lite lockiga håret , iskalla blå ögonen och hans relativt goda klädsmak har gjort så att flickor tittar en extra gång på honom . Men på insidan faller han långsamt ihop . Pulsen är över 170 och alla tankarna snurrar fortare i hans huvud än vanligt . Varför är han så spydig jämt ?
- Hur mår din mamma ?
Erik tar ett djupt andetag och stirrar på de fula rosa gardinerna . Hur kan Anna veta något om hans mamma ?
- Bra , precis som hon mådde i fjol , säger han tyst .
- Var det cancer hon hade ?
Han vill be henne hålla käften , men lyckas behärska sig . Cancer är inget Erik talar om . Ordet cancer är det värsta ordet på hela planeten . I skolan är det ingen som tycker synd om Erik för hans cancersjuka mor . I skolan vet ingen . Cancer kan ta och dränka sig . Plötsligt känner Erik sig gråtfärdig . Anna fortsätter att säga något men Erik har slutat att lyssna . I hans tankar är han redan hemma .
- Får jag gå nu eller ? frågar Erik .
- Ja . Sköt om dej !
Han försöker snabbt att dölja sina ögon . Jävla kärring som bara lägger sig i ! Man får inte ens leva sitt eget liv . Om grabbarna får veta om alla sjukhusbesök får Erik stiga av tronen . Skolans kung kan ju inte ha en cancer familj. Han går snabbt hemåt och hinner knappt blinka innan han är hemma i köket .
- Var fan har du varit då ?
- I skolan . Precis som alla andra barn .
- Du är inget barn . Jag har ju sagt åt dej att du behövs mer här hemma än i den där jävla skolan .
- Pappa , klockan är inte ens 5 och du är redan full !
- Jag gör vad jag vill ! Min fru har cancer .
- Det är lika jobbigt för dej som det är för oss andra , förklarar Erik .
Rösterna har höjts . Far och son har inte ett samtal längre . De grälar . Erik vet exakt vad som ska hända här näst . Det är inte första gången . 
______________________________________________________________________________________________

Del 1 av en novell jag skrivit för någon månad sedan . Säg gärna till om ni vill läsa nästa del ! Åsikter tas också gärna emot !