JAG ÄR BARA EN SUR MÄNNISKA
- Har jag gjort dig ledsen eller är du bara en sur människa?
Jag stängde ögonen
och försökte tänka på frihet
- Jag är bara en sur människa
Jag vände snabbt på klacken och gick bort
från hemskheterna
Och gömde mig med tårar i ögonen
bakom en massa stilrena jackor
Dagens fem värsta minuter
bestod av frågor jag inte vill besvara
- Vad menar du med en personlig förändrig?
- Trivs du inte med dig själv?
- Vill du byta skola?
Tankarna i mitt huvud stod stilla
Jag vet inte, jag vet ingenting
De kräver förändringar
och jag följer motvilligt strömmen
Han skriker att man inte ska klaga
men jag saknar förmågan
Med tårar i ögonen och en skakig röst
svarar jag kallt på frågorna
Men då är jag ju också bara en sur människa
Jag stängde ögonen
och försökte tänka på frihet
- Jag är bara en sur människa
Jag vände snabbt på klacken och gick bort
från hemskheterna
Och gömde mig med tårar i ögonen
bakom en massa stilrena jackor
Dagens fem värsta minuter
bestod av frågor jag inte vill besvara
- Vad menar du med en personlig förändrig?
- Trivs du inte med dig själv?
- Vill du byta skola?
Tankarna i mitt huvud stod stilla
Jag vet inte, jag vet ingenting
De kräver förändringar
och jag följer motvilligt strömmen
Han skriker att man inte ska klaga
men jag saknar förmågan
Med tårar i ögonen och en skakig röst
svarar jag kallt på frågorna
Men då är jag ju också bara en sur människa
TOUGHER THAN A LION
SO YOU THINK YOU CAN DANCE - Fantastiskt duktiga människor!
Dansfilmer och shower ger oftast bilden av att alla kan och det är så enkelt så. NEJ. Det ligger hundratals timmar av hård träning, jobbiga dagar, svett och tårar bakom. Samtidigt lever man (jag) på lyckan i en annan värld under de minuter man får stå på scen. Till och med under dansträningarna svävar jag nästan på rosa moln. Dansen tvingar bort vardagen.
Min andra dröm i livet är dansen, att bli kallad proffs.
Idag har jag övervunnit min rädlsa och sprungit skolans test (12 minuter runt runt runt) Jag är glad över att jag klarade det. Jag gav inte upp! Sen tjopphej iväg på en riktigt rolig men tungt dansträning. Jag mår finemang, utan ironi.
Dansfilmer och shower ger oftast bilden av att alla kan och det är så enkelt så. NEJ. Det ligger hundratals timmar av hård träning, jobbiga dagar, svett och tårar bakom. Samtidigt lever man (jag) på lyckan i en annan värld under de minuter man får stå på scen. Till och med under dansträningarna svävar jag nästan på rosa moln. Dansen tvingar bort vardagen.
Min andra dröm i livet är dansen, att bli kallad proffs.
Idag har jag övervunnit min rädlsa och sprungit skolans test (12 minuter runt runt runt) Jag är glad över att jag klarade det. Jag gav inte upp! Sen tjopphej iväg på en riktigt rolig men tungt dansträning. Jag mår finemang, utan ironi.
ALDRIG ATT DOM KOMMER TVÅ
weheartit
Jag är besviken. Min text var ett trappsteg från högsta betyg. Ett trappsteg från att vara bäst. Onödiga slarvfel knuffade mig undan och ordet medelmåttlig skakar i väggarna. Jag lovar att skrika sönder min hals i kväll. Det förklarades vänligt att jag inte behöver bita ihop käkarna och tvinga fram orden. En viss lekhet och det spralliga är det som gör underverk. Fan, säger jag bara. Det är så mycket motsatsen till jag som det bara kan bli. Jag är inte lekfull och sprallig. Jag är inåtvänd och klagosam. Jag funderar starkt på att aldrig skriva ett ord i mitt liv igen eller att ta mig i kragen och faktiskt lära mig att skriva.
Och mitt i det hela dyker Thåströms klockrena texter i mitt huvud "Fastän jag inte sett dig på så länge, tänker jag på dig ibland. Det var något som fastna på mig, något som aldrig helt försvann"
Jag är besviken. Min text var ett trappsteg från högsta betyg. Ett trappsteg från att vara bäst. Onödiga slarvfel knuffade mig undan och ordet medelmåttlig skakar i väggarna. Jag lovar att skrika sönder min hals i kväll. Det förklarades vänligt att jag inte behöver bita ihop käkarna och tvinga fram orden. En viss lekhet och det spralliga är det som gör underverk. Fan, säger jag bara. Det är så mycket motsatsen till jag som det bara kan bli. Jag är inte lekfull och sprallig. Jag är inåtvänd och klagosam. Jag funderar starkt på att aldrig skriva ett ord i mitt liv igen eller att ta mig i kragen och faktiskt lära mig att skriva.
Och mitt i det hela dyker Thåströms klockrena texter i mitt huvud "Fastän jag inte sett dig på så länge, tänker jag på dig ibland. Det var något som fastna på mig, något som aldrig helt försvann"
I LOVE THE WAY YOU LIE
Jag talar i metaforer och
omgivningen tvingas gissa fram meningen.
Jag tycker synd om dem som inte förstår.
Det sägs att cirkeln snart är sluten och
solen kommer närmare.
Jag börjar snart tro att regnet övertar staden.
Vita lögner är tillåtna,
men fula lögner är strängt förbjudna.
Jag är mycket medveten om det.
Dagen var en vitlögn.
Jag kan inte medvetet såra en oskyldig människa.
Jag kan inte säga nej. Jag kan inte.
Istället talar jag i metaforer och säger löjliga vita lögner.
Jag vill resa jorden runt och söka efter en förlorad mening.
Le med hjärtat och dansa inför en enorm publik.
Bort från staden och skolan
och slippa undvika för några minuter.
Ta en liten paus från verkligheten.
omgivningen tvingas gissa fram meningen.
Jag tycker synd om dem som inte förstår.
Det sägs att cirkeln snart är sluten och
solen kommer närmare.
Jag börjar snart tro att regnet övertar staden.
Vita lögner är tillåtna,
men fula lögner är strängt förbjudna.
Jag är mycket medveten om det.
Dagen var en vitlögn.
Jag kan inte medvetet såra en oskyldig människa.
Jag kan inte säga nej. Jag kan inte.
Istället talar jag i metaforer och säger löjliga vita lögner.
Jag vill resa jorden runt och söka efter en förlorad mening.
Le med hjärtat och dansa inför en enorm publik.
Bort från staden och skolan
och slippa undvika för några minuter.
Ta en liten paus från verkligheten.
SO MANY STORIES OF WHERE I´VE BEEN
99 euro eller ungefär 1000 kronor måste förtjänas ihop innan väskan är din. Från H&M är den och snygg är bara förnamnet. Jag vill ha en ny väska. Jag behöver en ny väska. Denna får gärna göra mig sällskap. Varför är den så dyr?
Ihelgen vill jag shoppa i en storstad eller sitta på ett mysigt café och skriva texter. Istället ska jag träna, plugga till prov, äta onyttigt och se på paradise hotel danmark. Helt okej det också.
Ihelgen vill jag shoppa i en storstad eller sitta på ett mysigt café och skriva texter. Istället ska jag träna, plugga till prov, äta onyttigt och se på paradise hotel danmark. Helt okej det också.
VÅRA HJÄRTANS FÖRLORADE SLAG
Jag - här och nu, en smått dyster bild i brist på bättre.
Tre dagar har flygit iväg. Träning och skolböcker har mer eller mindre fördrivit min tid. Angående träningen är jag arg arg arg. Min konditon är smämst och muskelmassan mycket liten. SKÄRP DIG!
Skolan är vardaglig. Inte bra, utan vardaglig. Förmågan att skriva har jag tappat (eller aldrig ägt) och det suger stort. Imorgon ska jag sitta snällt och skriva en bra-bättre-bäst text i två och en halv timme. Får jag ordet "medelmåttlig" kastat tillbaka lovar jag att skrika sönder min hals eller riva ut ögonen på någon.
Lugn. Jag har klagat färdigt nu.
Tre dagar har flygit iväg. Träning och skolböcker har mer eller mindre fördrivit min tid. Angående träningen är jag arg arg arg. Min konditon är smämst och muskelmassan mycket liten. SKÄRP DIG!
Skolan är vardaglig. Inte bra, utan vardaglig. Förmågan att skriva har jag tappat (eller aldrig ägt) och det suger stort. Imorgon ska jag sitta snällt och skriva en bra-bättre-bäst text i två och en halv timme. Får jag ordet "medelmåttlig" kastat tillbaka lovar jag att skrika sönder min hals eller riva ut ögonen på någon.
Lugn. Jag har klagat färdigt nu.
BREATHE IN BREATHE OUT
BRANDI CARLILIE - THE STORY med lite fina greys anatomy minnen på det.
Vackert. Vackert. Vackert. Jag blir nästan tårögd i brist på annat. Jag önskar innerligt att jag kunde sjunga fint. Så där så att världen nästan lyfter några centimeter. Få känna mig viktigare än solen. Eller att jag fick lyssna på underbart vacker musik konstant. Det senare känns mera trovärdigt.
Söndagar räknas som onödiga. Jag har inte andats in frisk syre på hela dagen. Klagat på träningsvärk i gamla slitna mjukisbyxor och ätit alldeles för mycket onyttigt. Men har ändå varit duktig och pluggat mera än vanligt.
Morgondagen får inte bli något annat än bra.
Vackert. Vackert. Vackert. Jag blir nästan tårögd i brist på annat. Jag önskar innerligt att jag kunde sjunga fint. Så där så att världen nästan lyfter några centimeter. Få känna mig viktigare än solen. Eller att jag fick lyssna på underbart vacker musik konstant. Det senare känns mera trovärdigt.
Söndagar räknas som onödiga. Jag har inte andats in frisk syre på hela dagen. Klagat på träningsvärk i gamla slitna mjukisbyxor och ätit alldeles för mycket onyttigt. Men har ändå varit duktig och pluggat mera än vanligt.
Morgondagen får inte bli något annat än bra.
WHEN YOU FALL, GET UP!
Min förmiddag har bestått av Just Do It, Free Power Dance och Flow. Mina ben och armar känns som gummi. Om cirkus en och en halv timme ska jag befinna mig på dansträning och fortsätta min dans och träningsdag. Skoj men en aning tungt med 4,5 timmar av hårdträning denna lördag. Känns underbart!
WAKING UP IS THE HARDEST PART
En av planetens absoluta finaste sånger, dessutom är dansen magisk (även om fjortisskrik och en dålig kamera förstör känslan)
Jag hör vinden susa i mina öron. Men jag kan inte känna något. Facebook chatten ekar tomhet och jag saknar nästan att få svara på dumma frågor. Saknar att känna mig viktig. Hjärnan skriker att jag ska stanna men cykelns hjul rullar fram av sig själva. Tankarna snurrar i takt med regnet. Längs vägen möter jag ett tjugotal osäkra högstadiepojkar i en klump. De vägrar tufft ge något andrum åt vägen och jag tvingas cykla förbi på någons gräsmatta. Han med tobak i munnen ropar något obegripligt. Borde jag vända mig om, hinner jag tänka. Nej. Högstadiet är inte längre jag. Jag har kommit över den tröskeln, och behöver inte bry mig längre. Gymnasiets fulsnygga gröna väggar känns inte lika fela längre när jag kliver in i korridoren med regnvått hår och klar blick. De känns vardagliga.
Jag hör vinden susa i mina öron. Men jag kan inte känna något. Facebook chatten ekar tomhet och jag saknar nästan att få svara på dumma frågor. Saknar att känna mig viktig. Hjärnan skriker att jag ska stanna men cykelns hjul rullar fram av sig själva. Tankarna snurrar i takt med regnet. Längs vägen möter jag ett tjugotal osäkra högstadiepojkar i en klump. De vägrar tufft ge något andrum åt vägen och jag tvingas cykla förbi på någons gräsmatta. Han med tobak i munnen ropar något obegripligt. Borde jag vända mig om, hinner jag tänka. Nej. Högstadiet är inte längre jag. Jag har kommit över den tröskeln, och behöver inte bry mig längre. Gymnasiets fulsnygga gröna väggar känns inte lika fela längre när jag kliver in i korridoren med regnvått hår och klar blick. De känns vardagliga.
BEEN THERE, DONE THAT, HAVE THAT T-SHIRT
Jeansskjorta - mammas gamla Jeansshorts - väldigt gamla från lindex, men omsydda Linne - H&M + strumpbyxor och converse (bara för att jag alltid velat skriva så)
Först och främst vill jag tacka er för alla gulliga kommentarer i föregående inlägg! De är guld värda! Idag struntade jag blankt i vad folk tyckte och tog på mig mammas gamla jeansjacka, som jag har pimpat om till en jeansskjorta. Jag tycker den är snygg. Det här är det första steget till att våga klä mig snyggt och så som jag vill!
Kassa webcam bilder får ni dock nöja er med. Om knappt två månader stavas det födelsedag, och då önskar jag verkligen en ordentlig kamera!
I SEE MY NAME IN SHINING LIGHTS
Ursnygga Karin Bylund
Om jag hade modet och självförtroendet skulle jag kopiera outfiten här och nu. Jag vill också ha en cool jacka och ett par grymt snygga byxor. En stil som gör mig unik. Ett långt felfritt hår skulle heller inte vara dumt.
Jag borde skärpa mig med det där. Ta mig i kragen, och inte bry mig om vad andra tycker!
JEG FINDER DIG, JEG SER DIG FOR MIG SELVOM JAG IKK' KENDER DITT NAVN
Morgonen består utav kaos. Håret är fel, inga kläder passar och humöret är uppochnervänt. Jag hatar cykeln och undviker föremålet så långt jag kan. Ändå cyklar jag arg till skolan jag inte trvis i ännu. Jag möter en pojke i korridoren, prässar samman läpparna till ett fejksmile ingen köper, och säger hej. Jag får ingen ögonkontakt tillbaka. Snopet. Men jag hör ett litet svar, som jag inte kan avgöra känslan på. Med snabba steg går han framåt, bort från mitt sura och konstiga jag, och försvinner in i en hop utav människor.
Jag sitter på bänken framför och tvingas lyssna på pinnsmala idrottare som klagar på vikt och mat. De säger att snacksmängden var för stor i helgen. Och visst spang de långsammare igår. När de nämner ordet anorexi stänger jag öronen och väljer att sluta lyssna. Där sitter jag med en mage som avslöjar att jag åt glass kvällen innan. Min kropp är öm efter två träningsmåndag och tisdag, men varför tränade jag inte igår?
Jag sitter på bänken framför och tvingas lyssna på pinnsmala idrottare som klagar på vikt och mat. De säger att snacksmängden var för stor i helgen. Och visst spang de långsammare igår. När de nämner ordet anorexi stänger jag öronen och väljer att sluta lyssna. Där sitter jag med en mage som avslöjar att jag åt glass kvällen innan. Min kropp är öm efter två träningsmåndag och tisdag, men varför tränade jag inte igår?
I´M ONLY ME WHEN I´M WITH YOU
wehaertit är källan
Det kallas ögongodis. Lite snygga män förtjänar vi att kika på denna tunga måndagskväll.
Jag tror dock inte att jag är den enda som längtar efter att sitta i någon fin mans famn och jämföra sin lilla hand mot hans. Ligga vaken hela natten, bredvid honom, och tala om livets stora frågor. Får höra en viskning som lyder "jag älskar dig." Vara förälskad och kunna känna kärleken i luften.
SHE DOESN´T GET YOU HUMOR LIKE I DO
En aning gammal bild från arkivet, men jag är glader!
Morgondagen är en viktig dag. Jag inleder "mitt nya liv" och mina mål för hösten. Tänkte att jag lika bra kan skriva upp dem offentligt. Det finns en chans att jag inte fuskar då. Jag har sagt att jag ska förändra mig själv så många gånger förut, men nu är jag taggad och ger mig inte. Jag tänker inte ändra personlighet, jag tänker låta den synas mer.
- Träna oftare och bli mer vältränad. Försöka att äta nyttigare. Dansa. Dansa. Dansa.
(Det känns tungt att inte säga smal och fin, men jag kör på vältränad istället. Jag kommer ändå aldrig se ut som en barbie. Perfekt existerar nog inte)
- Satsa mer på skolan. Lära mig att skriva vackert och hantera människor jag vanligtvis inte skulle umgås med.
- Ha finfina kläder som jag trivs i, och som känns som jag. Försöka att inte bry sig så mycket om vad alla andra tycker och tänker. Gå min väg och stil!
- Bli mer social. Våga stå på mig själv. Och var inte så jävla blyg och rädd för allt!
Har ni några mål för hösten?
THE GIVING UP IS THE HARDEST PART
STYLA BY TYRA - 99 kr
Helt underbar snygg ring och dyr är den absolut inte. Den måste jag beställa!
Jag har lovat mig själv att bli mer mode-människa (tänkte skriva mer om förändringar i ett senare inlägg), skaffa mig en bättre kamera och göra denna blogg mera intressant! Vad sägs?
ÄR JAG ETT ENSAMT FREAK, ELLER ÄR VI FREAK TILLSAMMANS?
Det här är så skrämmande likt mig, så att det är läskigt. Men vem blir inte en diva när de är hungriga? Oftast blir jag arg och tar ut min ilska på människor runtomkring mig. Eller så klagar jag sönder mig själv. Äh, jag låter som ett freak.
Någon som känner igen sig?
Förövrigt så är jag fortfarande otroligt förkyld, men satt snällt i skolan på lektionerna idag. Resten av årskursen ska på utlflykt, men den missar jag tyvärr. (eller yey)
Någon annan som har en förälder som jobbar på sjukhus, som bara tillåter än vara hemma om man vore dödsjuk? (tycker att det är grymt orättvist när mina kompisar är hemma för huvudvärk eller hosta)
