JAG KAN INTE SKILJA PÅ


Jag har sagt att jag inte tycker om tävlings inriktningen . Min inställning brukar vara "jag kan inte" . Jag ställer mig längst bak i hörnet och hoppas att de inte ser . Jag hoppas på att slippa tävla . Jag är osäker . Mitt självförtroende ligger på 0 , kanske t.om minus . Idag var jag plötsligt tävlingsinriktad . Vi lekte i snön , allt för att lågstadiebarnen skulle kunna le och minnas . Min osynlighetsmantel var försvunnen , även de mera populära tilltalade mig . Jag var glad , men var också medveten om att lyckan inte skulle hålla för alltid .

Min osäkerhet var stor på dansträningen . "Jag Kan Inte" Mina ögon var tårfyllda och jag kämpade för att inte börja gråta . Jag rev och knep i mina armar tills de var rödmärkta . Min andning var inte normal . Jag ville säga något och var beredd på att få en utskällning . Jag var arg på mig själv , och hatade att jag inte ens försökte . Min inställning behöver ändras . Jag behöver bli envis . Jag behöver kämpa tills blodet sprutar . Jag behöver hjälp !

THAT DON´T KILL ME , CAN ONLY MAKE ME STRONGER


Jag är helt tom . Det är något som saknas . Som om jag vore en människa utan revben .
Ett litet tryck och jag skriker högt . Jag är ömtålig , mycket känsligare än dej .
Ni tror att ni är medveten om det . Jag tror att ni har glömt .

Kontrollen är som bortblåst . Jag är ett steg efter istället för steget före . 
Kraven är för höga och hjärnan hinner inte tänka .
Jag har sagt att det är era ord som jag levt på . Det är idag sanningen .
Ett enkelt hej och jag påminns om att jag lever . Jag är inte bortglömd , inte hos er .

Hon är bäst utav alla , det skadar inte att kalla henne för proffs .
Varje litet danssteg är perfekt . Hon är min idol , hon är det jag strävar efter .
Hon ser varje liten människa och är noggrann med att inte glömma .
Energin är högt över hundra . Jag trodde hon var en av de populära ,
som är för coool för att prata med någon mindre , någon som inte är i närheten
av hennes nivå . Jag hade fel , idag kallade hon mig modig .


MERCI

T A C K !

Jag vill spola tillbaka i tiden och ändra på meningarna .
Vi skulle ju vara kompisar . Vi skulle t.om bli bästisar .
Det har runnit ut i sanden , istället undviker vi .
Det var inte så här det skulle bli och det får inte hända nu .
Jag har så mycket att tänka på och jag behöver få tala med dej .
När jag såg dej steg min puls och jag fick svårt att andas .
Jag hittade ingen utväg .
Jag sa inget . Det är tystnaden som är värst !
Jag vill få leva i dina armar . Gråta ut på dina axlar .
Berätta hur stor saknaden är . Bli igenkänd och saknad .
Jag vill veta att jag har ett värde . Någon som tänker på mitt bästa .

Jag borde ha sagt något , istället för att undvika .
Du borde ha sagt något , du borde ha sprungit .
Det är inte honom ni ska kalla elak , säg det till mig .

Nyare inlägg
RSS 2.0