Detta kan läsas i tidning, veckans dikt har de riktiga journalister döpt den till.
Jag har hört att du träffat nån. Jag har hört att han är allt jag inte var och jag hör att du är säker nu, jag vaknar med den tanken varje dag.
I en iskall natur, som fortfarande tycks vara istid, gör så att håret blir vit och ögonfransarna fastnar och skymmer synen en aning. Skolbussarna kör alldeles för nära och tvingar mig att koncentrera mig på att inte halka, ramla och orsaka olycka. Nervositeten står skriven över hela linjen.
Och jag skäms för att be och jag skäms för att gråta. Mitt hjärta är ditt att förstöra, låt din vän få veta. Och jag skäms för att säga att du är kvar i mig.
Ett enkelt hej är ett av de vardagligaste som finns, ändå så sväljs stavelserna lika lätt som bussarna ignorerar min rädsla. Ibland blir feghetsbubblan för mäktig och ögonkontakterna omöjliga att nå. Det ryktas lite och viskas om vem som sagt vad. Men ingen bryr sig i grunden om sånt längre. Det är bara ytligt och innebär egentligen ingenting alls. Det är det som är skillnaden mellan äkta och falsk.
Men jag föll för dig och du förtjänade en nominering för rollen du spelade.
Vi lever trots allt på årtalet 2011 där facebook dominerar och statusarna dränks utav av ”gilla om du skulle våga krama mig”. Sen fnittrar vi lite åt namnen och använder ordet pinsamt för många gånger. Tittar på de stackars flickorna som byter namn på relationsstatusen varannan vecka och undrar tyst hur samvetet håller. Chatten fungerar aldrig och blinkar för det mesta tomt när fingrarna helst av allt vill skriva och erkänna rodnaden. Men det saknas inget akut.
Det kommer alltid finnas en hand för dig nånstnas. Du kan sluta dina ögon och aldrig känna sig ensam.
Jag tillåter att tänja på gränserna en aning och grubbla högt, fastän drömmarna sagt det motsatta. Väntar på ett mirakel och tänker lite för djupt. Och det är ingen klyché alls med att hjärtat slår ett extra slag när det omtalade ansiktet går förbi.
Och jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig.
(Det kursiva är ur Håkan Hellströms låt: jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig)
jätte bra skrivet! :)
Fint! :) Jag förstår varför denna kom också med i tidningen :D. Du är så duktig på att skriva, och våga aldrig tro något annat! :D
du skriver så himla himla fint.
Oj vilken fin blogg du har!
Din header är VERKLIGEN bra!
kram
sv: haha har egentligen ingenting emot honom, eller jo att alla älskar honom! hahaha då blir jag så emot
svar: vad glad jag blir, tack!
:) (I brist på ord)
Vilken fin och bra blogg du har!
Allt bra? :)
en sån underbar låt.
Fint!
Det bästa tidningen någonsin publicerat! :D
oj så bra skriva, och fint! :D
åh vad fint!
sv: okej då vet jag! :)
synd att den faila
Åh så fint! Den låten med Håkan Hellström är så bra.
gud vad fint skrivet.